jennyhelena

... och gör för lite. Min hjärna går konstant på högvarv men det verkar som att jag är fysiskt avstängd ... handlingsförlamad. När jag väl gör saker så känns livet så mycket bättre och jag blir en lyckligare människa. Så var är spärren? Varför gör jag inte mer? Varför fortsätter mina tankar att vara just tankar?

Skulle jag sluta fundera så mycket på varför jag gör så lite så skulle jag ha hur mycket tid som helst till att göra saker. Skulle jag ha skrivit ner allt jag har tänkt så hade jag kunnat öppna ett eget bibliotek vid det här laget. Och skulle jag berätta för någon om allt jag har i huvudet så kunde många världsproblem lösas ... haha nääää, riktigt så mycket klokerier har jag inte på lager. Men allvarligt talat så tror jag att jag skulle må bra av att stänga av hjärnan emellanåt. Åtminstone dra ner på grubblerierna och filosoferandet lite.

Det här känns ju ironsikt på något vis ... igår satt jag och sa till tjejerna att jag inte vill ha en kille som grubblar, är djup och ska hålla på att vara jobbigt känslosam och så. Men hur ska jag kunna kräva att han inte ska vara så när jag själv är det? It's tricky ... tricky, tricky, tricky ...

Nattsvart ute, nattsvart inne
Gamla tankar, gammalt minne
Vänd inte om, blicka framåt nu
Jag tänker jag, jag tänker du
Solsken där borta, solsken här
Så blir livet när jag blir kär
(Och när ska det hända då?) 

Jag hoppas att alla förstår och vet
Vad jag hittar på och vad som är verklighet

Gårdagens mat: Lax
Dagens låt: A Little Less Conversation
Morgondagens ord: Kreativitet

Ciao