Ta det lugnt

Allt ska vara perfekt. Framstå alltid som duktig. Och skäms på dig om du slappnar av en stund.

Det är så det känns ibland och jag tror att alldeles för många har en sådan inställning till livet; oförmögna att slappna av. Stress, oro, ångest ... kraven hopar sig, ribban höjs. Men varken kropp eller själ orkar. Det är sällan man ställer orimliga krav på andra. Ändå ställer man orimliga krav på sig själv. 

Jag är en typisk slav under prestationssamhället.  Jag är en orolig själ och jag ställer ofta för höga krav på mig själv. Krav som leder till prestationsångest och noll resultat. Men ...

... för en gångs skull vill jag prisa min tvillingska dubbelnatur. Som en total motsats till ovanstående finns ett lugn i mig som jag tror att många saknar. En harmoni som gör mig trygg och ger mig ro. Det gör ingenting om det är helt tyst, det gör ingenting om jag är helt ensam och det gör ingenting om jag inte gör någonting ... så länge det inte är konstant. Jag önskar det fanns fler harmoniska, lugna själar i världen. Och att fler kunde våga förstå att det är okej att vila, både kropp och själ. Vi är inte robotar.

Mitt budskap till alla: Ta det lugnt.
Livets motto: Det ordnar sig alltid.

Balans ... fundera på det ...


Jerkan rockar!

Vilken upplevelse! Jerry Williams på Södra igår ...helt underbart! Den mannen han kan han. Det går inte att beskriva känslan som infann sig under Vintersaga. Glädjen när han körde I can Jive var enorm och musikerna var fantastiska. Det var perfekt.

Det har varit en rolig men hård helg. Jag är inte van med tvådagars ... så idag är jag minst sagt lite sliten.

Nu måste jag gå vidare. Han med stort H ska jag glömma. Det måste ju finnas någon annan där ute.

Ciao

Flickan från Ensamheten

Är det fult att känna sig ensam när man är omgiven av en underbar familj och världens finaste vänner? Är det att vara otacksam? Jag känner mig ensam i världen. Ensam och vilse. Ingen annan är där jag är i livet. Ingen annan vill det jag vill. Eller vill jag det alla andra vill fast lyckas inte få det? Jag vet inte.

Du kan kalla mig flickan från Ensamheten. Jag är hon som alltid har trivts i sitt eget sällskap och som aldrig varit rädd för ensamhet ... men som just nu känner sig alldeles för ensam. Fast inte ensam i betydelsen utan någon att umgås med. Bara ensam liksom.

Jag ska söka flera jobb den här veckan och kanske får jag ett liv när jag får ett jobb.


Snart Gilmore-time! Lycka för en stund, inte att förakta.
Jag som trodde jag var på väg uppåt. Jag kanske hade fel. Näe, våren är på väg ... det kan bara gå uppåt.

Adios!


Lugn helg

Det blir en riktig slapparhelg för mej. Så skönt. Ikväll ska jag käka middag med tjejerna och imorgon är det handboll hela dagen. Inget festande med andra ord. Så skönt.

Undrar vad vi ska äta för nåt ikväll. Jag är sugen på något riktigt gott och en mumsig efterrätt skulle inte vara fel. Mmmmm

Dags att hoppa in i duschen och vakna till liv nu.

Tjitjing!

Livet är konstigt

Ibland blir jag berörd av sådant som inte borde beröra mig. Ibland kan jag helt kallt lyssna till sådant som verkligen borde beröra mig. Ibland undrar jag hur jag fungerar ...

Känslor och tankar styr mig. Känslor och tankar är nog det svåraste som finns att förstå sig på. Och just därför är dem det mest intressanta att fundera över.

Som en vacker saga
En försiktig vän
Som ett trasigt hjärta
En evig fråga
Alltid fascinerande
Alltid intressant

Vart tog du vägen
Varför tog du vägen
Hur kan jag förklara vad jag känner
När det jag känner egentligen är ingenting

Sov gott

Kärlek?

Kärlek känns som ett högaktuellt ämne nu i dagarna. Men vad är kärlek? Hur vet jag om jag har någon? Och hur vet jag hur jag får någon kärlek? Grubbleri, grubblera ... det finns inga rätta svar, det finns ingen sanning. Kärleken bara är. Är det den är. Kärleken är förvirrande charmig och trubbelsam på en och samma gång.

Imorgon ska jag försöka sprida lite vardagskärlek omkring mig (vad det nu kan tänkas vara). Helst skulle jag förstås ägna mig åt sweet lovin' med min käresta men då jag inte har någon sådan blir det svårt.

Who loves a bird with broken wings?
A bird that's sad and wants to fly
Who cares to listen when it sings?
A song that's sweet but very shy

Mycket kärlek till alla!          Mest kärlek till min familj och mina fina vänner!

Show me love ... I need love, love ... All you need is love ... I wanna know what love is ... Love is in the air ...
... Fly on the wings of love ... Love me tender ... It must have been love ... Love hurts ...

Nada

Det är tomt. Tyst. Aktivitet noll och inga känslor som stormar. Vilket mörker ...
Idag tänker jag bli frisk. Det är så drygt att ligga här och kraxa. Men det är samtidigt ganska skönt med tomheten som har infunnit sig inom mig. Skönt att inte hjärnan går på högvarv och skönt att hjärtat inte gråter. Jag är för trött och sliten för att idas vara igång.

Det blev en oavgjord och en vinst igår! Fan att jag missade det. Får hoppas att den positiva trenden håller i sig. Vi spelade bra förra helgen också så det verkar lovande : )

Nu ska jag försöka vara tyst resten av dagen så kanske jag kan prata normalt imorgon på jobbet.

Säng, soffa, soffa och säng
En dag till och jag blir bäng
Vatten och te, vatten och te
Knapra piller och försöka att le
Nej fy vad sugigt att vara krasslig
Huvudet dunkar och rösten är rasslig
Dags att slumra en liten stund
Så vaknar jag snart frisk och sund

Ciao!!

Sjuuuuuk

Det är så synd om mig idag. Sjuk som ett as och känner mig överkörd och manglad. Det är helt värdelöst att vara sjuk ...

Annars så är jag fortfarande lite olycklig i hjärtat och lite lat med att söka jobb. Det är väl mitt liv i stort just nu. Tivs riktigt bra på jobbet och saknade det nästan när jag låg hemma och jämrade mig idag.

Nej, fy vad trist. Vi har ju matcher imorn. Vill vara med på coachbänken. Vill, vill, vill!

Ska filura på en dunderkur nu.

Over and out

Pysselpanik & närhetsnöd

Jag vill pyssla, syssla, knepa och knåpa. Har huvudet fullt med idéer mest hela tiden. Utom när jag väl sitter där med pysslet framför mig. Då får jag pysselpanik och hamnar i en kreativitetskris. Jag köpte så fina pärlor när jag var i Stockholm och jag vill så gärna få ihop något av dem. Ska försöka ikväll igen. Lite skön musik kanske kan få pysselpaniken att försvinna.

Det råder brist på närhet i mitt liv. Jag lider närhetsnöd men kan inte göra mycket åt saken. Vem är min räddare i nöden? Alla borde kramas mer och pyssla om varandra. Tänk vad lite mer kärlek i världen skulle kunna göra många lyckliga. Snart alla hjärtans dag ... ensam i år igen ...

Gilmore-time = time to go = no more pysselpanik och närhetsnöd för idag.

Auf Wiederhören!

Därför är jag inte bäst

Jag är en typisk medelmåtta. Möjligen en medelmåtta med några plus i kanten. Bra på mycket men inte bäst på något. Jag har ingen medfödd talang men har heller inte haft stora problem med något. Jag vill inte vara en medelmåtta. Det är tråkigt och det stör mig. Det som stör mig mest är att jag vet varför jag är, och kommer att förbli, en medelmåtta. Jag är en dålig förlorare, har kort stubin och alldeles för lite tålamod. När jag provar något nytt blir jag arg om jag inte är bäst på en gång. Jag lägger hellre ner än tragglar på. Jag tror ofta att jag är en naturbegåvning men när verkligheten gör sig påmind blir jag såklart irriterad och besviken. Kan jag inte vara bäst vill jag inte vara alls. Det jag saknar är lite jävlar anamma. Kanske är det jag saknar allra mest tron på mig själv. Det blir någon slags krock mellan att jag tror att jag är en naturbegåvning och att jag tror att jag är värdelös. Typiskt mig med sådana kluvenheter. Men nu vet ni i alla fall vaför jag inte är bäst.

Just nu gör livet ont. Jag befinner mig faktiskt i en situation där jag inte tänker ge upp ... jag ska traggla på ett tag till och förhoppningsvis kommer jag till slut att nå mitt mål. Men mitt mål är nog inte lika övertygad om att jag kommer lyckas. Men jag kan inte bara släppa den person som har fått mig att känna något igen. Han som väckte mitt hjärta. Jag måste försöka. När jag väl bestämmer mig för något så brukar jag få som jag vill. Jag är nog lite bortskämd och där finns ännu en förklaring till att jag inte är bäst ... jag har haft det för lätt i livet och inte behövt kämpa för något. 

Jaja, livet går framåt och uppåt.  

Helt galet

Jag gjorde bort mig idag ... ganska mycket tror jag. Men det var så kul så det bjuder jag på. Det är så skönt att skratta tills man nästan svimmar. Helt underbart!!

Jag ser fram emot morgondagen. Matcher, Linda, mat och bowling står på agendan. Och jag ser fram emot alltihop! Det enda som är synd är att jag inte får sovmorgon ...

Knäppolle ... jag blir galen.

Nu måste jag sova. Drömvärlden kallar.

Dagens kommentar: Det var något annat.

Natti


Gamla vanor

Jag funderar på att återuppta mitt Geishaliv. Nu när jag är tillbaka där det en gång började. Gamla avlagda vanor kan vara värda att ta upp. För den goda sakens skull. På den tiden när jag gjorde min praktik där jag nu jobbar mumsade jag i mig en Geisha nästan varje dag. Åååh så gott! God choklad som är lite lätt krispig och smälter i munnen ... mmmmmm. Jag får nog gå och köpa mig en imorgon i alla fall så får jag se sedan om min gamla tradition lever upp på nytt.

Jag upptäckte idag att jag verkligen jobbar varenda minut som jag är på jobbet. Förutom fika och lunch då förstås. Det är inte konstigt att jag känner mig trött när arbetsdagen är slut. Skönt trött. Dessutom ser jag till att träna armarna när jag jobbar =) Fast det blir ganska statisk träning. Det är tur i alla fall att jag har en bakgrund som servitris för jag balanserar omkring med filmer inne i arkivet ungefär som att de vore tallrikar. Om en arbetsuppgift inte ger huvudet så mycket får man väl se till att den ger kroppen något!

Det har inte hänt så mycket i mitt liv på sistone. Jag hinner inte med mer än jobb och träningar just nu. Hur ska jag hinna skriva uppsats? Det ska jag fundera över i helgen. Jag måste komma till ett beslut. Det är nu eller aldrig.

I övrigt ser livet ut som vanligt ... fortfarande lite olyckligt kär, fortfarande lite för trög för att styra upp livet och fortfarande lite tveksam till att jag faktiskt kan något. Men våren är på ingång och det kan bara betyda en sak: Vi går mot ljusare tider!

Det här blev inte bra så jag slutar att skriva. I fortsättningen borde jag bara skriva när jag verkligen har något att berätta.

Tänk över livet nu och då
Men granska inte varje vrå
Följ med strömmen någon gång
Men välj din väg och sjung din sång

Ciao!