jennyhelena

Verkar vara routern det är fel på. Nu har jag trixat och grejat fram och tillbaka. Överallt och ingenstans ... snurrat på varje inställning, flippat och tydligen floppat. Inget verkar fungera. Jag tror att jag vet att det är routern det är probs med. Får väl skaffa en ny eller nåt. Tröttsamt.

Jag vill vara ledig en stund. Paniken börjar komma nu när handbollssäsongen närmar sig med stormsteg. Egentligen borde vi kanske redan ha kört igång. Jag ids inte ta tag i det riktigt än. Vill vara ledig först.

Jag saknar folk. Mer folk till Jenny!

Middag. Tröttsamt.

Det har varit ont om inlägg på sistone. Orsak: Lite haveri med Internet hemmavid. Jag återkommer med en rejäl uppryckning så fort det är åtgärdat.

Det har inte hänt särskilt mycket på sistone ändå. Jag jobbar, sover, äter och spanar efter grabbar (finns några fina faktiskt).

Ikväll blir det stughäng och säkerligen ett glas rött eller två.

Fridens liljor

Det börjar bli lätt irriterande nu. Jag är totalt omedveten om min väckare när den ringer på mornarna. Ibland minns jag som i en dimma att jag har hört något men oftast vaknar jag av att telefonen ringer. Och då är både väckaren och alarmet på mobilen avstängda. Idag var det min syster som räddade mig från att bli sen till jobbet. Det lutar åt någon form av terapi eller hypnos för min del. Jag kan inte försova mig jämt. Jag kan inte vara beroende av att någon ringer och väcker mig. Det får bli ändring på det här!

Totalsnurr i huvudet den första halvtimmen på jobbet men nu tror jag att allt är under kontroll.

Det är då inte lite vinden tar i utanför fönstret idag. Hu. Lite mysigt att sitta inne och höra hur vinden svischar omkring. Det är nästan så att jag får lite höstkänslor. Och blir sugen på att krypa upp i en fåtölj med penna och papper i högsta hugg. Jag vill skriva.

Igår tankade jag själv (med övervakning och handledning) för första gången. Har gått en kurs hos bror för längesedan men eftersom jag hade glömt bort hur man gör fick jag gå om kursen, denna gång med min mor. Tänk ... hur är det möjligt att vara 25 år och aldrig ha tankat bilen själv? Jo, det är så eftersom jag är van vid att få det mesta serverat. Bortskämd är vad jag är. Hu.

Slut. Måste jobba vidare. Och gratta sis' på namnsdagen.

Nu är arbetsveckan över för min del. Skönt med några dagars ledighet. Åker till Stockholm imorgon och stannar över helgen eller till onsdag. Får se.

Var och klippte och färgade håret idag. Sååå härligt att vara riktigt mörkhårig igen :-) Så trivs jag allra bäst!

Jag ska sluta hoppas och drömma. I alla fall om sådant som aldrig kommer att hända. Mina planer kommer inte att gå i lås. Inte denna helg i alla fall. Det handlar om killar (män?) förstås.


Till något helt annat ...

Du som krajjjar busskurer hela tiden:

Om du gör det för att det är kul   -  Lägg av! Det kan inte vara kul.
Om du gör det för att protestera  -  Lägg av! Det finns vettigare sätt.
Om du gör det för att imponera  -  Lägg ner bara.

Vilket fantastiskt forum för att gnälla på vandaler ... mina läsare är ju så långt ifrån rätt målgrupp som det går att vara. Men jag är så trött på att det är glas överallt när jag cyklar, trött på att en massa pengar slösas på dumheter och trött på att folk förstör saker. Det suger helt enkelt och jag måste få klaga lite.

Well, off I go.
See ya!

Dumma dimma
Dumma dimma

Jag kan inte se klart
Kan inte hitta dit
Är jag framme snart
Kan du följa mig en bit

Vet inte ens åt vilket håll
Eller hur jag tar mig fram
Vad spelar det för roll
Jag fortsätter samla damm

Dumma, dumma dimma

Oj, vad muntert ... lite less på min tröghet bara. Det går över.

Så här glad blir jag bara av Allsång på Skansen :-D





Så här slitna är mina kära skor. Och var hittar man nya om inte i Stockholm??






Det kan finnas ytterligare en anledning eller två till att jag vill åka ...

Svara, svara
Jag avskyr att vänta
Säg mig bara
Så vet jag sen

Vilket är bäst ...
Att ha många bollar i luften eller en i handen? 
Att hoppas på mycket eller hoppa studsmatta ibland?

Nu har jag missat Allsång på Skansen tvååååååååå gånger. Vad värdelöst. Imorgon ska jag minsann se det. Och för att hitta lite sommarkänslor kommer jag, förhoppningsvis, vara på Skansen och se allsången live nästa vecka. Sweet! Ska bara klura lite på boende och sällskap. Vill varken bo på gatan eller gå på allsång själv. Men jag har en känsla av att det löser sig till det bästa. Om inte så lär jag inte avlida bara därför. Vädret kanske fortsätter att vara tristare än tristast. Vem vet? Hursomhelst ... ingen sommar utan Allsång ...

Från det ena till det andra. Jag vet inte hur man gör får att få någon intressant intresserad. Går det ens? Säg det den som vet.

Nu: Tillbaka till min ensamma kväll framför tv:n. (Jag är absolut inte bitter)

För tillfället är jag ganska trött på människor som låter mycket och tar mycket plats. Dels för att det är påfrestande att höra dom, dels för att jag tror att dom tror att jag är korkad eller meningslös. Bara för att jag inte låter hela tiden. Kanske finns det senare problemet bara i mitt huvud, kanske är det jag som tycker att jag är korkad och meningslös. Fast jag vet att jag inte tycker det. Det känns ofta som att platstagare tittar på mig och tänker "oj, lilla tafatta tös, hur ska du komma någon vart i livet?". Ibland verkar jag upplevas som ett ufo bara för att jag är tyst. Förmodligen är det hos mig problemet ligger ändå ... jag kanske inte är helt nöjd med att vara som jag är. Men samtidigt trivs jag väldigt bra med att vara så. Kluvna jag dyker upp igen. Oavsett hur det egentligen ligger till så är jag ganska trött på människor som låter mycket och tar mycket plats. Och jag tycker att jag får vara tyst. Utan att bli nervärderad för det.

Slutgnatat om det.

Helg strax! Me like :-D

Sluta snacka
Börja backa

... det är musik.

Ikväll har jag varit i Wallmanstältet och lyssnat på skön musik. Just i de ögonblick jag dras in i musikens värld försvinner allt jag grubblar på. Det enda jag känner är lycka. Jag ser fram emot lördag när jag ska lyssna på Bo Kaspers och Jerry Williams. Lyckliga stunder väntar.

Jag fick ett enormt sug att hoppa bungyjump när jag satt på bussen hem. Det är faktiskt första gången i mitt liv jag känner för att göra det. Jag älskar farligheter men just bungyjump har jag aldrig drömt om ... förrän ikväll. Får se om det blir av på lördag. Annars kanske det blir en annan gång.

Nu måste jag sova. Väckaren ringer om sex timmar så det är rätt lugnt men känner mig trötter.

Natti

Jag tror att vi är några nu. Några som känner oss ensamma, gamla och trötta. Ensamma fastän vi egentligen är allt annat än det. Gamla fastän vi knappt kommit halvvägs till att vara halvgamla. Trötta fastän vi inte gör så himladens mycket. Det kan verka konstigt men så tror jag att det är. Och det måste styras upp. Snarast!

För att styra upp det lite ska jag sluta stressa över bagateller som ...

... att jag aldrig kommer få de jobb jag verkligen vill ha
... att tiden går sjukt fort
... att jag inte har någon att kramas med varje dag

Vilken melankoli. Oh dear ...

Bits and pieces of irony, alright

Rimligheten har vilat länge nu. Men när du minst anar det är den tillbaka :- )