Flickan från Ensamheten

Är det fult att känna sig ensam när man är omgiven av en underbar familj och världens finaste vänner? Är det att vara otacksam? Jag känner mig ensam i världen. Ensam och vilse. Ingen annan är där jag är i livet. Ingen annan vill det jag vill. Eller vill jag det alla andra vill fast lyckas inte få det? Jag vet inte.

Du kan kalla mig flickan från Ensamheten. Jag är hon som alltid har trivts i sitt eget sällskap och som aldrig varit rädd för ensamhet ... men som just nu känner sig alldeles för ensam. Fast inte ensam i betydelsen utan någon att umgås med. Bara ensam liksom.

Jag ska söka flera jobb den här veckan och kanske får jag ett liv när jag får ett jobb.


Snart Gilmore-time! Lycka för en stund, inte att förakta.
Jag som trodde jag var på väg uppåt. Jag kanske hade fel. Näe, våren är på väg ... det kan bara gå uppåt.

Adios!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback