Ack, Värmeland, du sköna ...
... du härliga land ... (poängen med denna rubrik är att jag inte bor i Värmland, det är alltså något som är där jag inte är ... andra sidan liksom)
Är gräset grönare på andra sidan staketet? Hur underbart är det egentligen att ha ett jobb? Det enda man hör från alla som jobbar är ju egentligen bara gnäll. Eller har jag fel? Det är stressigt hit och skitgöra dit, det är vidriga chefer här och odugliga kollegor där, det är tjafs om ditten och nya lagar om datten. DET KANSKE INTE ÄR UNDERBART ATT HA ETT JOBB, gräset är kanske inte grönare på andra sidan staketet.
Men fan, sluta gnäll. Inget kan vara mer värdelöst än att vara arbetslös. Nu är det inte viktigt vem du är utan vad du gör. Så det är lätt att räkna ut hur mycket en arbetslös person är värd (noll för er som inte kan räkna). Det är så det är. Jag lovar. För att exemplifiera detta:
Annan person: - Vad gör du då?
Jenny: Jag söker jobb (observera, undviker ordet arbetslös)
Annan person: Jaha ... (lång tystnad). Det är svårt att få jobb när man kommer direkt från skolan va? (Säger något bara för att undvika pinsam tystnad)
Jenny: Ja, det är nästan kört eftersom de flesta arbetsgivare inte vågar satsa på personer utan gedigen arbetslivserfarenhet.
Annan person: Ja men du kan väl ta ett jobb i någon butik så länge? Eller kanske söka något kundtjänstjobb?
Jenny: Ja, kanske det. (tänker: NEJ, jag vill inte jobba i butik eller kundtjänst, jag vill jobba med det jag har pluggat till, det var därför jag ägnade fyra år av mitt liv till att plugga)
Hm ... sedan är samtalet slut. Åtminstone sägs inget mer om vad man gör ... samtalet övergår till kallprat om vädret eller något annat oväsentligt och sedan avviker Annan person för att samtala med någon som faktiskt har ett jobb och därmed är en person värdig att prata med.
Jaha, vad vill jag säga med detta gnälliga scenario? Jag vill säga så här:
Varför ser vi inte personerna bakom titlarna? Varför är det viktigare att vi har bra jobb än att vi är bra människor? Och varför är det så svårt att få jobb?
Give me hope Joanna, give me ... hope Joanna, give me hope .......................... (und so weiter)
Jag blir galen om en stund
Tur jag har min vän, min hund
Är gräset grönare på andra sidan staketet? Hur underbart är det egentligen att ha ett jobb? Det enda man hör från alla som jobbar är ju egentligen bara gnäll. Eller har jag fel? Det är stressigt hit och skitgöra dit, det är vidriga chefer här och odugliga kollegor där, det är tjafs om ditten och nya lagar om datten. DET KANSKE INTE ÄR UNDERBART ATT HA ETT JOBB, gräset är kanske inte grönare på andra sidan staketet.
Men fan, sluta gnäll. Inget kan vara mer värdelöst än att vara arbetslös. Nu är det inte viktigt vem du är utan vad du gör. Så det är lätt att räkna ut hur mycket en arbetslös person är värd (noll för er som inte kan räkna). Det är så det är. Jag lovar. För att exemplifiera detta:
Annan person: - Vad gör du då?
Jenny: Jag söker jobb (observera, undviker ordet arbetslös)
Annan person: Jaha ... (lång tystnad). Det är svårt att få jobb när man kommer direkt från skolan va? (Säger något bara för att undvika pinsam tystnad)
Jenny: Ja, det är nästan kört eftersom de flesta arbetsgivare inte vågar satsa på personer utan gedigen arbetslivserfarenhet.
Annan person: Ja men du kan väl ta ett jobb i någon butik så länge? Eller kanske söka något kundtjänstjobb?
Jenny: Ja, kanske det. (tänker: NEJ, jag vill inte jobba i butik eller kundtjänst, jag vill jobba med det jag har pluggat till, det var därför jag ägnade fyra år av mitt liv till att plugga)
Hm ... sedan är samtalet slut. Åtminstone sägs inget mer om vad man gör ... samtalet övergår till kallprat om vädret eller något annat oväsentligt och sedan avviker Annan person för att samtala med någon som faktiskt har ett jobb och därmed är en person värdig att prata med.
Jaha, vad vill jag säga med detta gnälliga scenario? Jag vill säga så här:
Varför ser vi inte personerna bakom titlarna? Varför är det viktigare att vi har bra jobb än att vi är bra människor? Och varför är det så svårt att få jobb?
Give me hope Joanna, give me ... hope Joanna, give me hope .......................... (und so weiter)
Jag blir galen om en stund
Tur jag har min vän, min hund
Kommentarer
Postat av: Annica
Känner igen det där ;) Svaret för mig är för att hela det västerländska samhället är uppbyggt kring titlar. Urlöjligt. Alla våra amerikanska kunder skriver deras flashiga titel efter sitt namn när de registrerar sig (fast vi inte ens ber om det). Titeln hör till utseendefixeringen, betyder egentligen inget, bara yta utan innehåll. Du ÄR någon även utan en titel eller ett jobb, låt ingen annan få dig att tro annat...
Trackback