jennyhelena

Jag hinner knappt tänka. Tiden svischar förbi och veckorna känns kortare än någonsin. Jag får ingenting gjort.
Ska tiden fortsätta att svischa så här resten av livet? Isåfall känner jag mig lite stressad nu.

I tanken ligger jag ofta en eller ett par dagar före i tiden och då kan det kännas som att jag missar det som händer just nu. Men det blir lätt så när det är något inplanerat hela tiden. Och ändå känns det inte som att jag gör något. Hur går det ihop? Och hur får jag tiden att gå ihop? Det är lurigt.

Ge mig några goda råd! Men rabbla för tusan inte upp några slitna klyschor.