Jag går i väntans tider och ...

... väntar på småknattarna
... väntar på våren
... väntar på framgång (det kan man egentligen inte vänta på)
... väntar på en idé

Men finns det något dummare än att vänta? Det tjänar ingenting till. Jag ska sluta att vänta (men kan längta).

Väntar, det gör man bara inte. Vadå vänta liksom? Vad menas med att vänta? Vänta det gör man i ett väntrum eller i en kö (eller då kanske man bara köar?). Jag vet inte. Men jag tycker nog att jag väntar på småknattarna, våren, framgång och på en idé. Fast det är värdelöst att vänta. Jag är otålig, avskyr att vänta. Att vänta är något helt annat än att längta. Att se fram emot är något helt annat än att längta. Att vänta det är bara att vänta.

Är jag snurrig nu igen? Menlöst funderande. I brist på annat eftersom det händer så lite.

Jag ska sova. Hoppas jag somnar genast ... annars är det bara att vänta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback