Hur ska jag nånsin ...

... kunna berätta om helgen som på många sätt varit den bästa och den värsta helgen i mitt liv?

Handbollscup i Trondheim. På handbollsplanen gick inget som det skulle men på alla andra sätt var allt perfekt.
Vackert, härligt, mysigt ... bra på alla sätt. Jag saknar redan Trondheim. Måste nog flytta dit.

Matcherna gick inte som planerat. Två av våra matcher hade vi inte kunnat vinna även om vi hade spelat bättre än någonsin förut. Lagen vi mötte var grymma och det var verkligen kul att se dem. Om än lite tråkigt att krossas totalt.
Två av matcherna kunde vi ha vunnit men i den ena blev vi krossade av det orutinerade domarparet och i den andra spelade vi helt enkelt inte bra. Och visst kändes det hårt, värdelöst och deprimerande att det gick så dåligt. Det var en av lagets absolut sämsta prestationer och därmed en av de värsta helgerna i mitt liv. Men ...

... vi har haft det så grymt asbra att det inte går att deppa över några förluster.

Jag kommer att leva länge på skönheten jag upplevde i Trondheim. Ska försöka få med mig någon till jazzfestivalen där i sommar. Anmäl ditt intresse snarast!

Jag kan bara säga som en av tjejerna i laget sa: Inget gick fel under cupen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback