jennyhelena

Tänk att det finns människor som det lyser om. Jag vill så gärna sälla mig till den skaran. Vad skulle någonsin spela någon roll om jag bara kunde stråla inifrån och ut. Glittra ikapp med stjärnorna. Ibland känner jag verkligen att jag gör det ... men jag har ingen aning om någon ser det. Jag tror att jag har det. Jag tror att alla har det. Det där speciella som det inte går att sätta ord på. Som inte går att efterlikna. Som bara finns där och är äkta.

Jag har mött många glimmande, glittrande, strålande människor i mitt liv. En gång mötte jag någon som glimmade, glittrade och strålade mer än någon annan. Det går inte att ta på vad det är som händer men på något sätt blir jag helt tagen av dessa människor.

Jag vet vad jag vill bli när jag blir stor. Jag vill bli en glimmande, glittrande, strålande människa. På heltid.



Som om slumpen hånar mig ... med random på spellistan kommer såklart Mauro Scoccos Till dom ensamma.