Om
Jag tror jag får svårt att slita mig från bloggen trots allt. Det gör inget att jag år ut och år in tjatar om samma trista saker. Trött, glad, less, lycklig, trött, nöjd, ensam, förväntansfull, trött, arg, kär, oensam, bitter, ivrig, trött, okär ... det bara rullar runt, runt, runt ... och det kanske är så livet är. Om jag har förstått allt rätt.
Kort sagt så är livet bra. Jag har ett behov av att skriva av mig. Många som känner mig läser mellan raderna när jag är lite diffust lummig. Andra gör det säkert också för även när jag flumskriver så lyser det mesta igenom. Kanske är det meningen, kanske inte. Sällan blottar jag mig helt och hållet. Det viktigaste att veta om mitt bloggande är att det nästan alltid finns ett uns av över- eller underdrift. För just i skrivandets hetta kan jag inte låta bli att göra så.
I alla fall ... jag kommer fortsätta skriva. Inte nu på stört men om ett tag igen. Om livet. Och livet är ju bara som det är, varken mer eller mindre än man gör det till. Just nu är livet lyckligt olyckligt.
Jag ler.
Kort sagt så är livet bra. Jag har ett behov av att skriva av mig. Många som känner mig läser mellan raderna när jag är lite diffust lummig. Andra gör det säkert också för även när jag flumskriver så lyser det mesta igenom. Kanske är det meningen, kanske inte. Sällan blottar jag mig helt och hållet. Det viktigaste att veta om mitt bloggande är att det nästan alltid finns ett uns av över- eller underdrift. För just i skrivandets hetta kan jag inte låta bli att göra så.
I alla fall ... jag kommer fortsätta skriva. Inte nu på stört men om ett tag igen. Om livet. Och livet är ju bara som det är, varken mer eller mindre än man gör det till. Just nu är livet lyckligt olyckligt.
Jag ler.
Kommentarer
Trackback