jennyhelena

Igår (längre tillbaka än så ids jag inte uppdatera trots att jag har varit usel att skriva på sistone) var jag så klantig. Promenerade till Ica för att hämta mitt bokpaket från Adlibris. Det var en härlig tur i det blida vädret. Jag tog med mig pant- och glasflaskor och var så nöjd med att få flera saker avklarade på en och samma sväng. Passade på att handla också och jag strosade runt länge inne på affären, hittade mycket godsaker och kände mig så glad. Jag hade läst på skylten till paketutlämningen att den skulle vara öppen till 17 på lördagar så det var bara att ta det lugnt. På lördagar! Klantklantjag. Det var ju söndag igår. När jag väl hade betalat matvarorna och skulle hämta paketet var klockan kvart över tre och det var en kvart för mycket det. Stängt och kört för mig att hämta min bok. Besvikelsen var total och jag grämer mig fortfarande över min klantighet. Så där disträ kan man inte vara om man inte är småbarnsförälder eller hopplöst förälskad. Hade jag bara haft huvudet med mig så kunde jag ju ha hämtat ut paketet innan jag strosade runt bland mathyllorna i en evighet. När ska jag nu ta mig tid att gå dit bort?

Det finns några glädjande saker att berätta också:

Jag har lagat middag+lunchlåda två dagar i rad.
En stor vårstädning är påbörjad här hemma.
Min provanställning har blivit en tillsvidareanställning :)
Jag är fortfarande kär i min iPhone. (Är det den jag ska skylla gårdagens klantighet på?)
Till helgen ska jag, syrran och Lipton åka till stugan.

Nu hör jag sängen ropa på mig. Ja, jag vet att det är tidigt men jag är trött.