jennyhelena

Tillbaka och börjar om igen, på samma stig som jag redan trampat upp. Eftersom jag har ett skrivbehov och eftersom det är några som kollar mina blogg varje dag så har jag kommit fram till att jag lika gärna kan fortsätta. I väntan på något bättre. Jag anade redan i somras att jag skulle ha lust att återkomma i höst och jag känner uppenbarligen mig själv ganska bra. Egentligen vill jag skriva något storslaget, intressant eller åtminstone läsvärt ... men när jag inte har något sådant att sätta ord på får mitt medelvanliga liv duga så länge. Bara för att det är så härligt att göra sig av med några tankar och ord.

Denna helg har inte varit alltför produktiv men jag har påbörjat några viktiga projekt. Allt i min garderob ligger just nu över hela lägenheten. En gigantisk rensning börjar ta form och garderoben är den första etappen. Jag tänker flytta snart och då kommer det kännas super att jag redan har gjort mig av med onödigt dravel. Kläder har jag visserligen skänkt bort några svänga under året men det finns säkert mer jag inte behöver. En stor kasse med skor är på väg till tippen och förhoppningsvis kan jag även få bort några andra saker. Det är härligt att hiva! (Nej, jag är inte sådan att jag bara köper och skrotar ... det jag gör mig av med nu är sådant som verkligen slitits ut eller legat på hylla flera år och skräpat.)

Jag saknar Lipton. Tänkte verkligen fara till stugan i helgen men det blev inte så. Jag har mycket att ta tag i på hemmaplan och det är ganska skönt att få något gjort.

Det var det. Premiären av min återkomst. Inte på något vis dramatisk eller extraordinär ... precis som det ska vara. Den som förväntar sig något mer intressant får läsa något annat helt enkelt.

Tjipp fallera och tjo
You know what to do